Galären – digitala skolan

Sekreterarens löpande anteckningar under mötet.

1. Tillbakablick
Vi tittade tillbaka på projektets syfte, d v s att få ett mervärde i lärandesituationer genom digital teknik. Målet för oss på gymnasieskolan Galären var
bl a Helpdesk, BTH:s forskning på vår skola, att bygga en digital plattform samt minst ett tvärvetenskapligt projekt.

I nuläget arbetar Patricia och Cissi med ett samarbete mellan SvB och EngB vilket resulterat i ett projekt där eleverna ska filma vad den svenska kulturen egentligen innebär och ha en opposition kring resultatet. Peter använder siter där eleverna lägger in sina arbeten så att de kan finnas tillgängliga för de elever som inte kan närvara. Ola M, Marcus och Karin jobbar också med ett tvärvetenskapligt projekt Kraftvärmeprojektet som jag skrivit om i en tidigare inlägg. Vi behöver ingen styrande mall, menar Marcus, vilket kan vara negativt för den egna motivation.

Vi diskuterar också de siter som vi byggt upp och använder dagligdags på skolan, hur vi använder helpdesk för elever på kvällstid samt hur vi använder oss av webkamera på lektionerna när elever inte kan närvara. Vi anser alla att vi kommit mycket längre än vi trodde från början. Våra bärbara datorer, användningen av Google Apps och vår inställning är en mycket god grund för oss i den digitala skolan.

Ros-Marie från BTH återkopplar till BTH:s syfte med forskningscirkel där man tittar på den förändrade lärarrollen genom utveckling av undervisning, intervjuer av personalen, gruppmöten där vi diskutrerar den nya lärarrollen. Innehållet i forskningscirkeln har bl a varit att läsa artiklar av Selander, Kroksmark och av Laurillard.

2. Laurillards artikel
Här är inledningsvis artikeln som vi läst med fokus på Figur nr 5.

http://www.springerlink.com/content/u131701062066431/

Lauriallard har använt sig utav en teoretisk del och en aktiv del i lärarandenivån, där de två delarna bör mötas, upprepas och ingå i ett samspel för att uppnå den bästa lärandesituationen. Vi använder t ex oss utav modellen i vårt Kraftvärmeverk där eleverna får ta del utav den teoretiska delen genom samtal i små diskussionsgrupper. Vi som lärare presenterar projektets mål och syfte, men att eleverna själv resonerar sig fram till svaren. Det måste enligt Ros-Marie finnas en tydlig koppling och interaktion mellan teori och lärande. Eleverna kanske inte behöver sitta just i klassrummet där datorn kan fungera som ett interaktions och kommunikationsprogram för att få feedback och respons från läraren. Peter menar på att elever har gjort den teoretiska delen, men inte fullgjort och förstått hela uppgiften.

Vi tittade sedan närmare på de fem lärandemodeller som Lauriallard presenterar i sin artikel. Inom analysramen är det t ex mycket viktigt att man ger eleverna utmaningar, återkopplingar och reflektioner.  Digital teknik kan användas för att fånga elever med olika ambitionsnivåer, förståelse och med olika referensramar. Vi ska försöka att uppnå detta under våren -10.

3. Konstruera ett gemensamt mål för projektet under VT-10

Vi anser alla att TIDSASPEKTEN är ett minus av att arbeta i ett projekt alltid tar mycket längre tid än vad man tror från början. Vi bör reflektera och utvärdera det projekt innan vi startar ett nytt. Eventuellt kan ett möjligt projekt vara att koppla samman idrott, fysik och matematik för SP2 och NV2. Ola O som är idrottslärare och Elisabeth, fysiklärare började att diskutera möjliga projektområden och mål, t ex den fysilogiska effekten av träning.

- Idrottsledarskap? (ledarskap + idrott)
- Mentalträning och psykolgi? (psykologi + idrott)
- Fysik och idrott? ( fysik + träningslära)

Hur skapar man miljön för modellerna?

- Diskussionsuppgifter a´la högskolan via chatt, sammanställning och skicka in? Distansuppgift.

Vi tackar Ros-Marie för en bra och informativ cirkel idag!

Lärarlaget
genom
Karin